Fokusområde 1 – förtätning
Nacka kommun är länets tredje största och Sveriges ca tionde största tätort. Vårt geografiska läge gör att vi självklart måste acceptera inflyttning. Men den måste ske med sans och balans. Vi behöver inte acceptera en för människor ovärdig bebyggelse, att viktiga livskvalitetskrav åsidosätts eller att fundamentala värden förstörs för alltid. Det är politikernas absoluta ansvar att hålla sig informerade om vad forskningen finner om vad som är goda boendemiljöer, hur förtätning påverkar de socialekologiska systemen[1] och människors välbefinnande.
Studier visar att barn som i förskolan får leka i naturen till skillnad från barn som leker på en konstruerad gård byggd av människor har bättre motorik, bättre koncentrationsförmåga, bättre tålamod, lättare för att lyssna på och förstå instruktioner och visar mindre prov på impulsivitet och farligt beteende.[2] Det betyder att Nackas politiker bär ett mycket stort ansvar för människors framtid. Därför är det ett oavvisligt krav att denna kunskap ska påverka nybyggnationen. Våra barn ska inte leka på små, solfattiga stengårdar. Då bygger vi in stora framtida problem.
Några allmänna synpunkter angående förtätning
När Nacka kommun nu inte bara bygger stad utan också vill förtäta rent allmänt runt om i kommunen måste vi stanna upp och reflektera över vilka värden som kan gå förlorade. Inte minst blir det tydligt i fallet Birka, ett av kommunens äldsta villaområden med en kulturmiljö från början av förra sekelskiftet. Här står totalt olika viljor mot varandra men det är till syvende och sist kommunen som bär ansvar för att det blir en lyckad lösning. Vackra ord om naturkapital, kulturmiljöhänsyn och ekosystemtjänster måste realiseras i verkligheten. Den store finske arkitekten Alvar Aalto lär vid ett besök i Stockholm på 1960-talet ha sagt att den fina skärgårdsdoften inte går att buteljera och sälja, utan bara kan upplevas på plats. Något att minnas för en kommun som har som devis ”mellan storstad och skärgård”.
Ekosystemet genererar tjänster i många olika former som är nödvändiga för människans välmående och överlevnad. Några exempel är vattenrening genom våtmarker, växtlighet som skydd för jordskred, absorbering av föroreningar och översvämningar, pollinering och grönytor för rekreation. Allt detta står till vårt förfogande. Därför sägs ibland att ekosystemtjänsterna är gratis. Det uttrycket leder lätt till missförstånd. Vi vet alla att ingenting är gratis och att det alltid finns ett pris för allting. Men om vi förstör för människan livsviktiga ekosystemtjänster kan vi drabbas både fysiskt och psykiskt. Därför måste vi kunna ställa krav på att våra politiker inte fattar beslut där de glömt att räkna in dessa tjänster. Det är glädjande att det nu kommer en regional handlingsplan för Stockholms län från Länsstyrelsen med förslag till en grön infrastruktur.
Självklart påverkar all förtätning den naturliga naturen, hela dess kretslopp och därmed oss människor. Stora förändringar i naturen, parat med tät bebyggelse, kan inte ersättas med små planteringar. Ekologi och ekonomi måste därför samverka och vi får inte göra misstaget att förstöra själva grunden för vår existens och våra möjligheter till välbefinnande och ett sunt liv. Små barn behöver växa upp i bullerfria miljöer, med tillgång till solljus och natur. Den tilltagande psykiska ohälsan i ett av världens absolut bästa länder att leva i om man ser till fred, välstånd, jämställdhet, jämlikhet och individuella utvecklingsmöjligheter borde få oss alla att reflektera över vilka framtida miljöer vi bygger in oss i. Sans och balans måste vara vägledande. Det kan vara bättre att ta kostnaden för att inte bygga lika mycket som avtalet om tunnelbana kräver, än att ta stora framtida kostnader för människors ohälsa.
När Nacka nu vill bygga en tät stad och förtäta i redan befintliga bostadsområden måste hänsyn till helheten tas. Bekymret är inte att vi kommer ha långt till affärer, förskolor och skolor. Alltför kraftig förtätning löser inte utan skapar problem. Därför vill vi försäkra oss om att vi får:
- frisk luft (trafikplanering, naturlig absorption av naturen)
- dagvatten, grundvatten och dricksvatten i tillräcklig omfattning
- byggnation som tar hänsyn till lokal miljö och historia, grannar, väderförhållanden, väderstreck (energisparande åtgärder), erosionsskydd (bevarande av t.ex. skog)
- minimal negativ inverkan på människor och djur från ljusnedsmutsning, inga onödiga fasadbelysningar; vi behöver en ljuspolicy för Nacka
- balans mellan bebyggelse och natur; ju tätare bebyggelse, desto viktigare med intilliggande natur
- fina uterum för alla barn, inga trånga stengårdar och ohälsosamma lekplatser; byt ut fallskydd av stötdämpande plast på lekplatser om de inte bevisas vara ofarliga[3]
- kommunikationer som fungerar i vardagen och som tar miljöhänsyn.
För de 100 000 som redan bor i Nacka står det högt på dagordningen att idag existerande problem får sin lösning innan fler flyttar in. Därför utgär kommunikationerna en mycket central fråga. Nacka kommun vill att invånarna ska åka kommunalt, cykla och gå – inte ta bilen. Men då måste frågan om tillräckligt många infartsparkeringar först lösas.
Det är inte ovanligt med glädjekalkyler, framför allt inte när det gäller större infrastrukturella projekt eller stora exploateringar. Alla med insyn vet att det är mycket vanligt att presentera glädjekalkyler både avseende kostnader och tidsramar av det enkla skälet att det då är lättare att få politikerna att acceptera förslagen. Det borde ha lärt politikerna att inte lita på kalkylerna som presenteras och Nacka kommuns externa revisor, Ernst & Young, lämnade ett förslag i sin rapport till fullmäktige 2013-11-01, som vi anser borde införas omedelbart: I investeringsuppföljningen bör alltid ursprungligt beslutade budget framgå, för att ge ett komplett beslutsunderlag. Utöver att se till ett projekts totala kostnad borde också varje projekt granskas utifrån tidigare erfarenheter och höga bötesbelopp avtalas om tidsramar inte hålles. Vidare bör aldrig ett äskande om mer medel för ett projekt beslutas utan att alla kostnader från ursprungligt antaget förslag redovisas. Politikerna bör ställa hårda krav på att tjänstemännens kalkyler i normalfallet ska hålla och lägga ett tydligt ansvar på dem.
Exempel 1: Talluddsvägen
På en liten allmänning med skärgårdskaraktär i ett fullt utbyggt område, gränsande till tre villor i nord och ost, en väg i väst samt ett flerfamiljshus i syd, planeras för två femvåningshus. Allmänningen är mindre än en fotbollsplan.
De kringboendes utsikt skulle förvandlas till höga väggar, berghällen till ca 1000 lastbilslaster sprängsten och flora och fauna försvinna. Här finns idag fridlysta och rödlistade arter och gamla ekar och tallar. Karaktären, trivseln för de där idag boende och nuvarande flora och fauna skulle försvinna.
Projektet att här uppföra 25 lägenheter på kommunal mark till förmån för Skandia fastigheter är orimligt, oproportionerligt och oförsvarbart ur ett humant, ekologiskt och biologiskt perspektiv.
Hela Nackas förslag
En bit längre norrut på Talluddsvägen finns en sänka. I söder finns ett brant berg. På en del av ytan skulle två hus med totalt 25 lägenheter kunna uppföras.
Exempel 2: Ektorpsvägen 3
Hela Nacka vill som ett skräckexempel lyfta fram byggnationen av en fastighet invid Ektorpsrondellen. Några foton nedan talar för sig själva.
Dagens utsikt rakt fram, respektive ned mot den blivande garageinfarten.
Hur många människor skulle önska sig denna förändring och hur många
skulle tycka att det är acceptabelt att få en fasad precis framför näsan? Här
försvinner inte bara utsikt och sol i söderläget utan hela integriteten för de
boende. Hela Nacka menar att detta är ett fruktansvärt bygge som vi har svårt
att tro att någon av dem som fattat beslutet själva skulle acceptera för egen
del, varken politiker eller tjänstemän. Detta skräckexempel måste stå som en
varningssignal för all byggnation i kommunen.
[1] En hållbar utveckling måste förena kunskap om samband mellan urbanisering och urbaniseringens effekter på ekosystem och människor och dess sociala och ekonomiska konsekvenser.
[2] https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-8252-3.pdf
[3] https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2016-2/farliga-fallskydd