Fokusområde 3 – Grönområden

Grönytor i närheten av bostaden är centralt för människors välbefinnande. Den insikten finns också stadfäst i kommunens ”Grönstrukturprogram”. I Nacka har vi förmånen att ha ett antal stora fina områden såsom Nyckelviken, Nackareservatet och Erstavik. Men det är också viktigt att det finns grönytor nära bostäderna. Forskning visar att avståndet till grönytor är avgörande för om de utnyttjas eller ej. Därför rekommenderar Boverket att det bör finnas

en närpark med lekplats för de allra minsta barnen inom 50 meter från bostaden
en lokalpark inom 200 meter bostaden
en stadsdelspark inom 500 meter från bostaden.[1]

Dessa grönytor ska vara ”ostörda, variationsrika, naturpräglade och välskötta”.[2] Vi förordar att Nacka kommun följer Boverkets rekommendationer och avsiktsförklaringarna i ”Grönstrukturprogrammet”.

Exempel 1: Älta våtmark

Våtmarker är centrala för vattenförsörjningen och förstörs våtmarker är det irreversibelt. Kommunen är medveten om att det behövs åtgärder för att uppnå en god ekologisk status men planerar samtidigt för åtgärder som innebär motsatsen. Hela Nacka ställer sig bakom Föreningen Rädda Ältasjöns krav på:

att huskroppar, parkering och tillfarter till de planerade skol- och idrottshallarna läggs så att de håller sig inom fastighetsgränsen Älta 14:97 och inte inkräktar på våtmarksområdet Älta 10:1
att våtmarken behandlas som en helhet, dvs både öster och väster om Ältavägen inklusive etapp E
att våtmarken ges ett skydd för den ekotjänst den utför, som långsiktigt skyddar den från ingrepp.

Exemplet2: Gröna Dalen

Gröna Dalen kan ses både ur förtätningsperspektivet och som grönområde. Nätverket för Fisksätras framtid har tagit fram underlag som Hela Nacka fått rätt att använda.

Gröna Dalen är en lugn, lättillgänglig grön oas, som ger livskvalitet för de boende i Sveriges utan jämförelse mest tätbebyggda område Fisksätra.[3] Genom ytterligare beslutad förtätning kommer invånarantalet att öka, området distanserar sig till att bli mer än dubbelt så tätbebyggt än all annan bebyggelse i Sverige och därmed ökar naturligtvis behovet än mer av ett intilliggande naturområde.

Gröna Dalen är solig, vindskyddad och tyst tack vare de ekbevuxna bergssluttningarna och det låga läget i förhållande till Saltsjöbadsleden. Den är ett välfrekventerat gång- och cykelstråk för barn och vuxna på väg till skola och service. Den utgör en del av ”Lugna Promenaden” och är därmed tillgänglig för äldre, barnvagnar och människor med funktionsvariationer. Genom Valborgsmässofirandet är området nu också en viktig del i hembygdens historia.

Gröna Dalen inhyser två koloniområden där en sann integration sker då människor från olika kulturer byter växter och frön och lär av varandra. Området är naturvärdesklassat såväl i kommunens naturinventering som i naturinventering gjord av Ekologigruppen inför planarbetet för Saltsjöbadens centrum. Det är också viktigt som ekologisk spridningskorridor och länk mellan Skogsö naturreservat och Erstavik.

Hela Nacka förespråkar att Gröna Dalen utvecklas till en grön och attraktiv stadsdelspark. Vi föreslår att Gröna Dalen

görs till en park som både knyter samman och utgör mötesplats för boende i Saltsjöbaden och Fisksätra
görs till ett grönt stråk mellan Saltsjöbadens IP och Fisksätra IP
får sittplatser med bänkar i sollägen, picknickbord, grillplatser, promenadstråk, sommarcafé, en ordnad festplats, utökade möjligheter till odling och plantering, naturlekplatser, idrottsaktiviteter som utegym, klättervägg och hinderbana samt en dagvattendamm
får en naturstig för förskolebarn med ett antal stationer med olika karaktär, vegetation och pedagogiska lekmiljöer
blir en stadsdelspark för god livskvalitet, gemensamma möten och hälsosam integration.

Exempel 3: Lillängsskogen

Ett exempel på negativ förtätning är Lillängsskogen. De kringboende upplever att de gång på gång lyckats hindra bebyggelse, första gången 1987, lite senare skulle skogen tas i anspråk för seniorboende och nu ska det byggas en förskola för 200 barn. De boende har trott att politikerna förstått och därefter skulle värna Lillängsskogen. Därför känner de sig extra illa behandlade när det om och om igen kommer förslag på att skogen ska bort.

Planerna för Lillängen bygger på att i princip inga föräldrar tar bilen när de hämtar och lämnar sina barn, vilket inte ter sig realistiskt. Cykelbanor kan inte lösa dessa kommunikationsfrågor. Det är för övrigt något som återkommer i många fall runt om i kommunen, dvs planeringen tar inte hänsyn till att människor faktiskt åker bil och planerna upplevs därför i många fall vara orealistiska.

Exempel 4: Skuruparken

På 1700-talet anlades en så kallad engelsk landskapspark sydväst om Skurubron. Genom djurens bete växte ett vackert kulturlandskap fram med stora ekar och parken har idag mycket höga naturvärden enligt Skogsstyrelsen. Här finns bergiga, branta och spännande områden och mjuka böljande dalgångar, trolska raviner och en underbar utsikt över Skurusundet.

Parken såldes 1999 till JM som tänkte bygga bostäder, men det väckte stora protester vilket så småningom mynnade ut i att kommunen beslöt att området skulle bli ett naturreservat, vilket kommunen nu för tredje gången ansöker om. Hela Nacka ställer sig bakom Skuruparkens vänners krav på att det nu blir ett naturreservat, att parken sköts och blir tillgänglig för alla och att merparten av de 69 fritidshusen, som saknar bygglov, på sikt avvecklas under bra former. De hus som har antikvariskt värde kan bestå.

[1] https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/f5981a14af284331aa957f724bbdbcf4/r2009-2-gronomraden-for-fler.pdf

[2] Samma som p 6, sid 18.

[3] http://statskoll.se/nyheter/befolkningen-i-sveriges-tatorter-okade-med-120-000/; https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_Sveriges_t%C3%A4torter